Det är allmänt erkänt att
destilleringskonsten ursprungligen uppkom i Asien ca 800 FK och har funnit sin väg till
Europa via Egypten. Det har dock förblivit ett mysterium om när destilleringskunnandet
de facto landsteg de brittiska öarna. Det som däremot med säkerhet är känt är att
kelternas förfäder praktiserade med framgång denna ädla konstform (destillering) och
att de kallade sin eldiga dryck "uisge beatha" (uttalas ishke baha). Det
är gaeliska och betyder livets vatten. Vi kan ta det för givet att drycken, redan då,
både värmde och förlängde livet. Själva ordet whisky kan härledas från det gaeliska
ordet "uisge" som är en förkortning av "uisge beatha". Ordet whisky
börjades användas på 1700-talet. Före detta användes "usquebaugh" eller
"aqua vitae" (= latin, livets vatten).
Enligt traditionen så kom destilleringskonsten till Skottland från Irland och
introducerades där av munken St. Patrick redan på 400-talet. Det sägs att han lärde
sig destillering under sina upptäcktsfärder på kontinenten. Det är dock okänt om
någon i Europa kände till destilleringskonsten förrän 500 år senare. Det påstås att
den engelska kungen Henrik II besökte Irland på 1100-talet och tros då ha tagit med sig
whisky hem. Ingen vet med säkerhet när whiskyn landsteg de brittiska öarna och när den
nådde Skottland. De första destillerierna fanns i vilket fall som helst i de dåtida
munkklostren och användes där för att producera främst medicin.
Irländska historieskrivare brukar ange slutet av 1100-talet som tiden då de första
destillerierna togs i bruk. För skottarnas del anges start året som 1494. Det var då
det Kungliga Riksräkenvärket registrerade en försäljning av 500 kg malt till munken
John Cor, som skulle göra "aqua vitae". En handfull "industriella"
destillerier uppkom under 1600- och 1700-talet. Malt whiskydestillering var främst en
lokal företeelse ända fram till 1820-talet, då whisky börjades produceras också för
exportändamål.
Under medeltiden spreds destilleringskonsten snabbt. Alla brände med "pot
still", alla drack, oavbrutet och enorma mängder, från morgon till kväll. Whisky
var en naturlig del av vardagen. I de skotska jordbrukarhemmen fanns det whisky redan på
frukostborden. I början var det endast de lägre samhällsklasserna som drack whisky, men
drycken spred sig snabbt även till de högre samhällsklasserna. I dag dricks whisky av
alla typers människor, oberoende av samhällsklass. Det var främst män som tidigare
drack whisky, men numera har också kvinnorna börjat hitta denna ädla dryck. Man kan
således säga att whiskyn har fört människorna (och könen) närmare varandra och
därmed också mänskligheten en bit framåt på utvecklingens väg.
Själva whiskysmaken var något helt annorlunda för femhundra år sedan än vad den är i
dag. Whiskyn var då yngre (ingen egentlig mognadstid på fat) och hade en betydligt
råare smak jämfört med dagens whisky. Det var först i slutet av 1700-talet som man
upptäckte att whiskyns smak kan förbättras om den får mogna några år i ekfat. Detta
upptäcktes av en ren tillfällighet då ett bortglömt whiskyfat hade återfunnits efter
flere års glömska. Man trodde då att whiskyn var illafaren - men där misstog man sig
fatalt - whiskysmaken upptäcktes ha blivit mjukare och fylligare. Så uppkom de första
äldre whisky-årgångarna.
Genom unionsfördraget 1707 slogs de skotska och engelska parlamenten ihop och 1713
bestämdes att maltskatten, som redan gällde England, skulle också gälla Skottland.
Detta blev början till lönnbränneriernas och smugglarnas gyllene tider, framförallt i
de skotska högländerna. I början av 1800-talet tillverkades över hälften av all
skotsk whisky illegalt. Det är speciellt från dessa tider som de mest fantastiska
historierna om lönnbränneri och whiskysmuggling uppkom. Lagen om maltskatt var i kraft
över hundra år och på 1820-talet reviderades lagen så att betydande skattelättnader
på whiskytillverkning genomfördes. Den illegala destilleringsverksamheten började
därmed genast minska i omfattning och nedräkningen för det illegala lönnbränneriet
och whiskysmuggleriet hade påbörjats.
År 1831 uppfanns kolonndestilleringsapparaten av Irländaren, skattmasen Aeneas Coffey.
Apparaten blev godkänd och patenterad 1832. Genom denna Coffeys nya
destilleringsteknik kunde man tillverka whisky i en kontinuerlig process och till mycket
lägre pris än tidigare. Man kunde använda mältat och omältat korn tillsammans med
andra sädesslag. Man behövde inte bry sig om vattnets karaktär och destilleriets läge
(plats) kunde vara precis var som helst. Destilleringsapparaten kunde producera enorma
mängder jämfört med det traditionella sättet att göra malt whisky med hjälp av
"pot stills". Irländarna ville inte ha denna nya destilleringsapparat, som gav
en alltför smaklös whisky. Skottarna däremot insåg betydelsen av den nya
destilleringskonsten. Detta blev början till Skottarnas kommande dominans på
whiskymarknaden.
År 1860 introducerades blended whisky av Andrew Usher i Edinburgh. Blended whisky blev
genast en stor succé och därmed började whiskyn på allvar erövra också den övriga
världen. Ungefär samtidigt landsteg den amerikanska bladlusen i Frankrike och
förstörde på några tiotal år hela den franska vinproduktionen. Utan vin blev det
ingen konjak, som ju på den tiden var etablissemangets dryck framom andra. Nu när
konkurrensen var borta var det fritt fram för den skotska whiskyn att erövra den övriga
världen, vilket ju också lyckades. Irländarna förlorade sitt starka grepp om
whiskymarknaden till skottarna på 1930-talet då förbudstiden i USA upphävdes.
Irländarna klarade inte av att möta denna nya stora efterfrågeökning från USA.
Skottarna var denna gång bättre förberedda. Efter andra världskriget var det snudd på
en totalkolapps av den irländska whiskyindustrin. Idag mår den irländska
whiskyindustrin dock bättre och nya destillerier grundas igen.
Av all försäljning av skotsk whisky utgör ca 80% blended whisky. Fransmännen dricker i
dag betydligt mer whisky än t ex konjak. Från att ända till 1820-talet ha varit en
produkt enbart för den brittiska inre marknaden har whiskyn i dag (mycket tack vare just
blended whisky) erövrat s g s hela den industrialiserade världen. Skotsk whisky är
Skottlands nationaldryck och en mycket viktig handelsvara för hela Storbritannien. Den
skotska whiskyexportens värde överstiger numera 2,2 miljarder pund, dvs ca 16 miljarder
finska mark. Den skotska whiskyn skeppas idag till över 190 olika marknaden runt om i
världen.
Single Malt Whiskyn är den självskrivna baskryddan i blended whisky. En allt ökande
grupp människor har börjat uppskatta också självaste baskryddan - Single Malt Whisky.
Dess frammarsch bland whiskyälskarna har varit stor den senaste tiden och utbudet har
breddats märkbart. Single Malt Scotch Whisky går uppenbart en ljus framtid till mötes!
Några bevingade ord om whisky:
"Det finns tre skäl att dricka whisky; 1) för att man är törstig, 2) för att man
vill skåla med en vän och 3) för alla andra orsaker"
"Whisky är en medcin för vilken det inte existerar någon sjukdom"
"Whisky blir bara bättre med åren. Ju äldre jag blir desto mer gillar jag
den"
Två utmärkta internetsidor om whisky:
http://www2.sbbs.se/hp/buxrud/linklib.htm
och http://home.swipnet.se/~w-16873/
|